Josefin Louise

Vad tycker du? Låter det som en beskrivning av mig?

Nu har jag tiorast på kontoret. Jag känner mig totalt energisk idag! Senaste veckorna har jag känt mig sliten. Vi har rest mycket, jobbat desto mer, vårt hus har varit överbefolkat och utöver det kände jag mig hängig och hade feber. Förresten är vårt hus fortfarande överbefolkat för Jennys mamma och syster kom igår, Jacobs syster kommer idag och imorgon kommer en finsk tjej som ska stanna hos oss i tre veckor. Jag har tillfälligt flyttat ut från mitt och Jennys rum och sover i de andra tjejernas sovrum. Senaste veckan har det blivit ganska många nätter där inne. Men som sagt: jag känner mig energisk! Igår kväll var jag ute och sprang. Jag springer oftast med Amos eller Cristina och då pushar vi alltid varandra till att orka lite till. Men igår sprang jag ensam och trots det sprang jag snabbare än jag någonsin gjort tidigare. Kanske sprang jag snabbare för att jag inte var distraherad av att prata på samma gång. Nu ska jag återgå till att jobba.

Min kreativitet är mest aktiv på kvällarna innan jag ska sova. Det poppar upp idé efter idé i mitt huvud då. Ofta börjar idéerna flöda i huvudet efter jag lagt mig. Jag försöker att alltid ett anteckningsblock  bredvid sängen där jag skriver ner alla idéer och har jag inget anteckningsblock tillgängligt skriver jag ner idéerna i mobilen. Ibland blir jag så exalterad att jag hoppar runt i rummet men morgonen efter känns idéerna inte alls lika bra, men ibland har jag skrivit ner idéer som jag fortfarande känner WOW inför dagen efter. Nu ska jag återgå till en kreativ brainstorming med mig själv och senare kommer det att visa sig ifall någon av de idéer som dykt upp i mitt huvud denna kväll kommer att bli verklighet.

Klockan var fyra i eftermiddags och på grund av stress mellan våra möten hade vi bara hunnit äta frukost under dagen. Vi parkerade bilen på ett ställe där vi trodde att vi var några hundra meter från stadskärnan och började leta efter någonstans att äta. Det enda vi hittade var massvis med bilfirmor. Tillslut hittade vi en indisk restaurang som var stängd och efter det hittade vi en pub där de slutat servera lunch klockan tre. Klockan 16:56 var vi tillbaka vid bilen, 57 minuter efter att vi lämnat bilen, och vi hade inte hittat ett enda ställe där vi kunde äta. Trötta och hungriga åkte vi därifrån och slutligen hittade vi en BurgerKing-restaurang där vi åt. Efter det åkte vi glada och mätta hem till Birmingham igen. Bilden på Martina, Emelie, Amos och okänd rosaklädd kvinna är från Newcastle där vi var för två veckor sedan.

Hittade en bild från Richmond i lördags där vi stannade på vägen när vi skjutsade svenska mediateamet till Heathrow Airport. När vi skulle äta lunch där på en pub väntade vi på maten i över en timme. Tillslut kom de flestas mat, men Jenny och Josefine fick ingen mat utan pengarna tillbaka. Har suttit och jobbat någon timme nu och ska fortsätta strax och om en timme och tjugo minuter åker norrteamet till Wigan och Manchester.

Idag är det bank holiday och vi har en välbehövlig ledig dag. Förra veckan i NG-huset var kaotisk med sex extra svenskar här och vårt vardagsrum användes som filmstudio. Vädret är klurigt. Tidigare idag ställde jag ut en fåtölj i solskenet i trädgården. Fem minuter senare var himlen grå och det regnade. Vår tvättmaskin är knasig så den centrifugerar inte tvätten och min tvätt var dygnsur trots att jag centrifugerat den två gånger. Våren är verkligen helt fantastisk här! Jag har aldrig sett så många blommande träd. Och det här inlägget känns osammanhängande…

Än en gång har jag misslyckats med kladdkaka. Tre gånger har jag bakat kladdkaka i England och inte en enda gång har de fått rätt konsistens. Min teori om att det berodde på smöret är fel, för denna gång använde jag smör anpassat för bakning men trots det är konsistensen som luftig gummi.

Idag fick jag ett meddelande som gör mig genuint lycklig. Det kom från en tjej som jag och Emelie träffade för första gången förra veckan.

Det hela började med att J blev kristen. Hon bjöd med sig två kompisar till kyrkan och under mötet vänder sig J’s ena kompis till den andra och frågar “är det bara jag som känner något?”. Det var inte bara hon som kände något och efter det börjar J’s två vänner K och L också hänga ihop med Jesus. Allt detta hände för mindre än ett år sedan.

Eftersom att de här tre femton-sextonåriga tjejerna upplevt det mest fantastiska någonsin ville de ge sina vänner möjlighet att uppleva detsamma. För tre veckor sedan startade de en kristen skolgrupp där det nu kommer 10-15 personer på samlingarna. När vi träffade dem förra onsdagen sa J, K och L att de är de enda kristna än så länge. På samlingarna i skolan har de delat vad Jesus har gjort i deras liv, delat ut biblar och diskuterat. L förklarade för oss hur Jesus har ändrat henne, hur ingenting är som det var tidigare, att folk kan se skillnaden i hennes liv. Och jag tror henne verkligen, jag tror på att hon mött honom för allt jag ser i henne är Jesus.

Idag skrev en av tjejerna till mig att fyra personer blev kristna på samlingen i torsdags. Detta hände i en vanlig engelsk skola bara för att någon bestämde sig för att inte isolera sin tro utan leva ut den.

Det här är vad som gör mig passionerad över New Generation.

Här kommer en liten hälsning från Jenny, Josefins rumskamrat. För några veckor seda så pratade jag med min mamma och hon berättade en historia om min morfars kompis.

Djupt inne i de småländska skogarna en fullmåne natt så värpte en tupp ett ägg. Detta ägg var inget vanligt utan i det fanns det en liten Spirretuss. Ägaren (min morfars kompis) tog Spirretussen in och la den i en ask stor som en tändsticksask. Varje fullmånsnatt så tog han ut Spirretussen och rastade den på köksbordet.

Nu vet ni historien om Spirretuss om ni någonsin skulle stöta på någon i framtiden!

Den kommande veckan genomgår min MacB00k ett skärmbyte på grund av pixelfel så jag kommer vara datorlös. Just nu använder jag Jennys dator. Tänkte ge en kort uppdatering eftersom jag nog kommer vara ganska tyst sju dagar framöver.

Idag gick jag på promenad till Solihull. Jag satt i en park och njöt av solen.  När jag kom hem hade Jacob och Jenny grillat och vi satt utomhus och åt. Det kändes som sommar idag!

Vi har två tyska gäster hos oss just nu. Mellan tisdag till torsdag nästa vecka åker vi i norrteamet och en tysk tjej på road trip. Jenny fyller 20 år på torsdag och på fredag kväll ska vi fira hennes födelsedag.

Imorgon eftermiddag är det connect grupp och sedan tjejkväll med kyrkan.