Regn eller att vi är bortresta kan inte stoppa mig! Jag ska ut och springa tre gånger i veckan i vilket fall som helst. När jag var ute och sprang med Amos imorse insåg jag hur annorlunda det är att springa slumpmässigt. Hemma i Solihull springer vi alltid samma sju kilometer. Jag vet när jag ska börja springa fortare, hur långt det är kvar och har en tidsuppfattning om hur många minuter jag har sprungit. Imorse sprang vi runt i cirklar i en fin park medan solen skev ljuvt och frosten la kvar i gräset, men det var svårt att komma in i en bra rytm när rundan enbart var baserad på hur många minuter vi sprungit och inte hur nära målet vi var.
